1992 däremot hamnade samarbetet med Mauro Scocco i god jord, milt uttryckt. Hon fick ju ett större genombrott med hitsen Varje gång jag ser dig och Himlen runt hörnet. Melodier som jag idag värdesätter högt, och länge har jag väl sett det bara som något av Scoccos bättre stunder. Men vad vore dessa melodier utan Lisa Nilsson skön-sjungade sång?
Hon är kanske landets främsta sångerska , efter Helen Sjöholm, om du frågar undertecknad. Ärligt talat har jag haft ganska dålig koll på Lisa Nilsson på senare tid. Men om jag förstått saken rätt har hon gjort lite olika saker, och tagit paus från musiken och agerat på teater och i musikaler och liknande. Och livet har väl även kommit emellan, som för oss allra flesta.
Men nåväl, i Så mycket bättre har hon hittills gjort glänsande tolkningar av Niklas Strömstedts utsökta ballad Vart du än går och nu senast (7/11) fick hon inte bara Jenny Berggren och gråta, utan även undertecknad. Tårarna lät sig inte vänta när hon framförde Ace of base världs-hit The Sign i den egen skrivna texten, När Kärleken tar slut. Hon förvandlade Ace of base ungdomliga glad-pop till en bedårande fiolpräglad lägereld-sång. Insiktsfull, erfaren och kreativt underskön.
Kan Lisa Nilsson göra country? Hon är ju självskriven som soul-sångerska och tänk er Aretha Franklin, den typen av soul. Men jag misstänker att det finns mer och hämta ur Lisa Nilsson. Det känns som hon nu befinner sig på toppen av karriären. Hon känns så säker och så trygg , och hon är en av få artister som skulle kunna ge ut covers resterande del av karriären. Nilsson har nämligen den unika förmågan att "förnya" låtarna och få oss "återupptäcka dem" och beröras på nytt och faktiskt känna sångerna djupare än förut. Tack Lisa! Du gör musiken så mycket bättre!
TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar