Det var en tid sedan då jag besökte ett spektakel utanför staden. Ett påkostat jippo, där whisky och öl var främsta anledningen till folkmassorna och köerna. Bland den manliga publiken hör jag hur någon skränar till , eh, Californacation med Red Hot Chili Peppers. Och det är ingen vacker syn. Han som skränar, ser ut som en Patrick Bateman typ från Brett Easton Ellis American psycho. Brat i all bemärkelse.
Och det är kanske fördomar.
Men det har hänt att jag tänkt tanken mer än en gång.

Folk som gillar Red Hot Chili Peppers vill sticka ut, synas, höras och kanske till och med anmäla sig till typ Paradise Hotel.
Jag vet inte vad det är. Och jag vet, detta är enormt fördomsfullt skrivet...

Red Hot Chili Peppers var ett band som jag bekantade mig med i slutet av 80-talet. De fick idel speltid på en av musikkanalerna med deras hysteriska cover av Stevie Wonders Higher ground. I tidningar chockerade dem med nakenbilder och gjorde bland annat en kontroversiell nakenbild av omslaget till Beatles Abbey road.
De ville chocka (med en viss humor).
De ville rocka.
Det gick sådär.

Deras "hey dude" eller "hey man" attityd stod lite i vägen. Det svävade något korkat över dem. Det gick aldrig och ta Red hot chili peppers på allvar. Och kanske var det just också vad bandet ville.
Att inte ta något på seriöst. Utan bara "easy living", liksom....
Och den rapen , kunde ju få vem som helst och börja hosta....

Men 1991 fick de ett stort genombrott och skivan Blood, sugar sex magic, vilken också hade faktiskt några ögonblick som även fick mig och ändra mig. Så här många år senare minns jag faktiskt utöver mega-hiten Under the bridge , en ballad som hette I could have lied.

Har också förstått att bandets ryggrad är den begåvade gitarristen John Frusciante,
Bandet lyckades precis som flera (Green Day) överleva trender och vinna en ny , yngre publik. Albumet Californacation vittnade verkligen om det, och blev gruppens största framgång någonsin.
Och det är väl inget fel i det.
Men jag kommer aldrig omfamna bandet. Däremot är jag ganska säker på att det är knappast sista gången jag hör någon skräna till tonerna av bandet.
Och det kanske inte är nödvändigtvis någon negativ sak.....
TA