Emmylou Harris – Goodbye

Hennes album Wrecking ball (1995) släpptes i en deluxe-utgåva i våras. Den innehåller en dvd-dokumentär om skapandet av plattan samt alternativa versioner och demos samt outgivet material. Låtar som valdes bort, helt enkelt.
 Har inte riktigt brytt om att lyssna på den. Rädd för att det ska förstöra min kärlek för själva ursprungsalbumet. Jag älskar den skivan, och kommer alltid göra det.
Skulle jag någonsin försöka mig på och göra en säg 20 topp lista över mina favorit plattor, skulle Wrecking bal hamna på 11:e plats. Kanske 10:a kanske 9:a, kanske 8:a.... äh jag får lägga av nu....

EmmyLou Harris har aldrig sjungit bättre säger en av mina vänner som är en sann beundrare av hennes musik. Han har följt henne sedan allt startade på 70-talet. Han om någon borde ju veta.
Harris var under 90-talet bortglömd men återvände med ett album med ett annat och tuffare sound än tidigare. En gigantisk drömsk och majestätisk ljudmatta producerad av Daniel Lanois. Hon sjunger covers av storheter som Dylan, Hendrix och Neil Young.  Kommer alltid återvända till hennes tolkning av Steve earles Goodbye. Barnsligt förtjust i trummorna som pulserar igenom hela plattan, och det är tack vare U2s Larry Mullen Jr (var han inte lik River Phoniex ett tag?). TA